Historien om Ledins

Ledinmetoden

Ledinmetoden har utarbetats i Sverige av Birger Ledin under 1900-talet, och är ett system för att stimulera kroppens utsöndringsvägar.

Den betonar vikten av att kroppens fyra utsöndringsvägar: tarmarna, huden, njurarna och andningen, fungerar som de ska. Särskilt en störd mag-tarmfunktion kan inverka negativt och hämmande på andra organfunktioner.

Metodens mål är inte att åtgärda specifika symtom, utan att återställa den generella hälsan och livskraften.

  1. Tarmdränage är en viktig komponent i Ledinmetoden. För att bidra till en regelbunden och fullständig tarmtömning konstruerades en tarmsköljningsapparat, Clysmatic. Det är en specialkonstruerad toalettsits, kopplad till en vattenbehållare avsedd för upprepade småsköljningar av tarmen. Syftet är att lösa och motverka förstoppning utan att de normala tarmreflexerna sätts ur spel.
  2. Hudens utsöndring stimuleras med ett så kallat hydropatbad, ett ångbad med högst 40C.
  3. Njurarnas utsöndring stimuleras med särskilda örttéer eller elixirer.
  4. Andningsövningar ska också bidra till reningen av kroppen.


I år är det hundra år sedan Birger och Helga Ledin öppnade sitt hem i Göteborg för arbetskamrater och vänner med sviktande hälsa.

Hit sökte många som ville få en bättre hälsa, men också många människor som inte ansåg att de fick den hjälp de behövde inom sjukvården.

Intresset för att hjälpa människor till bättre hälsa startade långt tidigare, och det fördjupades efter att sonen Uno född 1925, vid 1,5 års ålder blev allvarligt sjuk och blev halvsidigt förlamad.

Strax efter förlossningen fick Helga en bröstböld och amningen avslutades.

 Det fanns inte antibiotika på den tiden och all bröstmjölksersättning fick man koka själv baserat på komjölk och sädesprodukter.

Helga och Birger sökte en mängd läkare som inte kunde hjälpa dem.

Men till slut kom de till en läkare som konstaterade att Uno behövde annan kost mer baserad på grönsaker och frukt än sädesprodukter samt att tarmfunktionen behövde stödjas med små lavemang och Uno blev frisk.

Helgas och Birgers intresse för kost och hälsa fördjupades i och med Unos tillfrisknande.

Birger hade ett välavlönat arbete som chef för en avdelning med 60 anställda på Aktiebolaget Original-Odhner. Han var finmekaniker för en avdelning med tillverkning av räknemaskiner. Med sin stora precision förfinade och optimerade han produktionen och minskade svinnet.

Utifrån den bakgrunden kunde han konstruera tarmsköljningsapparaten Clysmatic och hydropatbad, en ångbastu som användes flitigt på Vilohemmet.

Även gäster med hjärtproblem och de som var sängliggande klarade av hydropatbad eftersom Birger konstruerat ett hydropatbad där värmen var högst 40 grader. Man fick ligga ned på ångbritsen med en kåpa över kroppen men med huvudet utanför så att man fick andas frisk luft från öppet fönster, för att inte andas in det man hade svettats ut.

Ryktet om Helga och Birgers kunskaper spred sig och efter en tid beslutade de sig för att Birger skulle säga upp sin välbetalda anställning vid Aktiebolaget Original-Odhner.

Därefter flyttade de till Västerås där de öppnade sitt första vilohem där de också hade sängplatser för dem som behövde en längre tids vård.

I Västerås föddes deras dotter Birgitta på hösten 1933.

Vilohemmet var privat och för de som behövde en längre tids vistelse blev det en större kostnad.

Alla hade inte råd med det vilket Helga och Birger var väl medvetna om. Man ordnade därför med så kallade frisängar för de som inte hade råd att betala.

Många nöjda gäster ville tacka med gåvor och blommor, men Helga och Birger bad att de nöjda gästerna i stället skulle bidra till fonden för frisängar.

Helga var duktig på att laga god och hälsosam mat på rotfrukter, lök, bär, bönor. Konserverade grönsaker och fina safter tillagades också vid Vilohemmet.

Lök var en så flitigt använd grönsak att Vilohemmet i Saltsjöbaden kallades för ”lökhemmet” av gästerna och grannarna.

Birger och Helga förstod tidigt hur viktigt det var att det man åt även innehöll vitaminer och mineraler utöver kolhydrater, proteiner och fett.

Man får komma ihåg att på den tiden importerades inte frukt och grönsaker året runt, utan man lagrade till exempel vinteräpplen samt konserverade frukt och grönsaker inför vinterns behov. Frys fanns inte heller i hushållen på den tiden.

Örter som lindblommor, rölleka, åkerfräken och maskrosblad plockades och torkades för att kunna göra teblandningar.

Helga och Birger diskuterade och läste mycket och de var väl insatta i medicinalväxternas

medicinska effekter.

Utöver sammansättningen av kosten tog Birger och Helga hänsyn till den enskilda individens livskraft när man utarbetade de personliga kurerna och kostråden.

Birger hade många tankegångar om kroppen och menade att det var viktigt att också ha jämvikt med det själsliga. Att man ska ha livskraft och energi. Man kan inte utveckla mer energi om man inte har livskraft.

Han såg till helheten hos en människa. Vad de kunde klara för behandling. Han tittade på tungan och i ögonen. Han gjorde det vi idag kallar ögondiagnostik. Han tittade också på huden och fick på så sätt information om vad den enskilda individen behövde göra för förändring.

Birger hade samtal med alla gäster om hur de kunde ändra sitt sätt att leva för att må bra. Och han kunde vara mycket saklig och rak i sina omdömen.

Han kunde säga: ”den där personen vill inte bli frisk och att det är svårt att hjälpa någon som inte vill ta sitt eget ansvar”.

Det finns inte mycket skrivet om Birger och Helga Ledin. Birger var inte intresserad av att medverka i intervjuer, utan hans stora fokus låg på att göra sina gäster friska. Han var emot reklam. ”Antingen är det rätt. Då tänker jag rätt och då ska de gå på sin egen kraft. Det här är bara ett vanligt vilohem”, svarade han journalister som ville intervjua honom.

Birger gav ut ett flertal böcker och skrifter och han var en hälsoföregångare som såg på hälsa ur ett holistiskt perspektiv.

Idag finner vi den kunskapen inom till exempel traditionell kinesisk läkekonst och inom ayurvedisk indisk medicin.

Vid Birger och Helgas vilohem var det Helga som tog hand om allt det praktiska vad gällde inköp och personalfrågor.

Helga utvecklade ett bra arbetsschema för personalen.

På den tiden hade man endast lediga söndagar, men då vilohemmet krävde en viss jourfunktion med personal från tidig morgon till sen kväll utarbetade Helga scheman enligt följande:

Vecka 1: ledig söndag

Vecka 2: ledig lördag och söndag

Vecka 3: ledig lördag, söndag, måndag.

Vecka 4: ledig, lördag, söndag, måndag och tisdag.

Och sedan började schemat om.

På så sätt hade de utvilad personal, som där utöver fick näringsrik mat på jobbet och som kände stor arbetsglädje och lojalitet.

Arbetet stod i fokus för Helga och Birger och barnen fick ta stor hänsyn till de många sjuka som behövde deras föräldrar.

Som mor och farföräldrar fanns det däremot gott om tid för barnbarnen.

Birger var lekfull och satte upp trapetser, romerska ringar och gungor i trädgården.

När Helga bakade fick barnbarnen sin egen deg och lilla kavel. När Helga sopade och skurade golvet fick barnbarnen hjälpa till med sin egen lilla borste och hink.

Allt var på riktigt och man kände att man gjorde ett gott jobb tillsammans med mormor/farmor.

Att arbeta tillsammans med henne var alltid en stor glädje! Säkert lika glädjefyllt som de anställda på vilohemmet hade känt!

Verksamheten vid Vilohemmet i Saltsjöbaden avslutades1960.

Många gäster hade som tradition att ta en årlig kur och viloperiod på Vilohemmet. Deras saknad blev stor när Vilohemmet lades ned 1960.

Föreståndaren Elsa Bergvall startade 1961 ett nytt vilohem i samma anda, Vilohemmet Solliden i Kolmården.

Helga och Birger åkte ofta dit och där gav Birger konsultationer och föredrag.

Det frukostmål och teer som tidigare hade serverats på Vilohemmet i Saltsjöbaden blev alltmer efterfrågade och deras dotter Birgitta startade företaget Ledins år 1965.

Örtteer, elixirer, vitaminer, mineraler producerades, men också Hälsomålet, Clysmatic och Fastepaketet utvecklades.

Birgitta skapade kontakt med alla Hälsokostaffärer i Sverige, genom att personligen besöka dem och reste själv från norr till söder.

Fler och fler Hälsokosthandlare hörde av sig telefonledes och ställde frågor runt deras kunders egenvård. Detta ledde till att Birgitta höll kurser för hälsokostaffärerna, så att de skulle kunna skilja på egenvård och sjukvård.

Verksamheten utökades till en bas för egenvård. Birgitta startade Ledinskolan där Ledinterapeuter utbildades.

Här fick blivande ”Ledinterapeuter” en grundutbildning med kunskaper om kroppens anatomi och fysiologi på undersköterskenivå. Vidare gavs fördjupade kunskaper om Ledins produkter och kroppens ”Fyra vägar föra ut”: Mag-tarm, lungorna, urinvägar samt hudens funktioner.

Mycket populär var bland annat delkursen i Örtlära som hölls i Gränna och på Visingsös Örtagård.

Birgitta drev verksamheten fram till 2005 då hon vid 72 års ålder sålde företaget.

Den här artikeln bygger på en intervju med Birgitta och hennes döttrar Ulrika och Barbro och bygger på vad de minns av sin pappa och morfar. Alla har på olika sätt varit delaktiga i uppbyggande av varumärket Ledins och arbetat nära både Birger, Helga och Birgitta.

Faktaruta

En dag på vilohemmet

Frukost: Fröblandning av nässlor, vetegroddar och linfrö, föregångare till Ledins Hälsomål serverades med filmjölk och fruktkrämer.

Lunch: råkosttallrik, soppa och varmrätt

Efter lunch rådde ”Tysta timmen” när alla skulle vila

Mellanmål: Fruktsaft eller råsaft

Middag: bestod av råkost, varmrätt och dessert

Örtte serverades morgon och kväll

De som fastade fick sina teer och mixade juicer/safter och grönsaksbuljong med rå hackad rödlök.

Viktiga årtal

1923  Rådgivning till arbetskamrater och vänner.

1927  Liten praktik hemma i lägenheten i Göteborg.

1931  Första vilohemmet öppnar i Västerås.

1936  Startade vilohem i Bromma i en villa. Familjen bodde också i villan.

1942  Öppnar vilohemmet i Saltsjöbaden. Det läggs ned 1960.

1961  Öppnades vilohemmet Solliden i Kolmården av tidigare medarbetaren Elsa Bergvall, och såväl kokerskor som lokalvårdare från vilohemmet i Saltsjöbaden valde att följa med.

1979–1989 kursverksamhet Ledinskolan.

Text: Karin Björkegren Jones efter intervju av familjen Ledins

Birgitta Ledin Bonnevik, dotter till Birger & Helga Ledin

Barbro Lindhe & Ulrika Lagercrantz barnbarn till Birger och Helga Ledin